Kommunal arbetsmarknadspolitik

”Kommunal arbetsmarknadspolitik är inte någon marginell företeelse.”

Forslund et al 2019, sid 51

Den svenska arbetsmarknadspolitiken tudelades under 1990-talet; en statlig arbetsmarknadspolitik som riktades till arbetslösa med försörjning från nationella socialförsäkringssystem (såsom arbetslöshetsförsäkringar) och en kommunal arbetsmarknadspolitik för arbetslösa som får sin försörjning från ekonomiskt bistånd.

Det ska samtidigt sägas att gränsen mellan statlig och kommunal arbetsmarknadspolitik inte är knivskarp, exempelvis en del arbetslösa erhåller ersättningar från nationella ersättningsnivåer men dessa är så pass låga att den enskilde behöver komplettera med ekonomiskt bistånd för att kunna tillgodose egna behov.

Med kommunal arbetsmarknadspolitik refereras till åtgärder som ordnas och ofta även finansieras av kommunen; i vissa fall kan staten genom Arbetsförmedlingen finansiera åtgärder som kommunen får ansvar för.

Antalet deltagare i kommunal arbetsmarknadspolitik är ungefär en femtedel av de i Arbetsförmedlingens program. De vanligaste typerna av kommunala insatser är jobbsökaraktiviteter, praktik och kommunala arbetsmarknadsanställningar. Cirka hälften av dem som någon gång under året beviljas ekonomsikt bistånd är i kommunal arbetsmarknadspolitik. De arbetslösa inom den kommunala arbetsmarknadspolitiken står något längre ifrån arbetsmarknaden än de arbetslösa i Arbetsförmedlingens program.

För mer beskrivningar av kommunal arbetsmarknadspolitik
Forslund et al 2019

Integration och kommunerna i arbetsmarknadspolitiken

Det finns en tydlig koppling mellan kommunernas integrationsarbete och arbetsmarknadspolitiska mål. Det finns dock enbart ett fåtal studier som har försökt öka kunskapen. Inom Aktiv finns flera forskare som på olika sätt närmar sig frågan:

Ellen Parsland

Kön, klass och etnicitet i kommunal arbetsmarknadspolitik

Lagunathan Govender

Erkännande

Henrik Örnlind

Platsens betydelse

Flyktinginvandring och omvandling på den svenska arbetsmarknaden

– vilken roll spelar kommunerna?

Den förste januari 2017 inledes forskningsprogrammet ”Flyktinginvandring och omvandling på den svenska arbetsmarknaden – vilken roll spelar kommunerna?” med finansiering från forskningsrådet Forte (d-nr 2016-07123). Ansvarig för programmet är Professor Anders Forslund, Nationalekonom på IFAU. Förutom Ellen Parsland och Rickard Ulmestig i AkTiv är också Mattias Engdahl, Ulrika Vikman, Ingeborg Waernbaum, Alexander Westerberg och Lillit Ottosson –samtliga på IFAU.

Forskningsproblemet tar sin utgångspunkt i den ökade flyktingmigrationen från 2015. De flesta immigranterna är antingen flyktingar eller deras anhöriga. En stor del av de invandrade som söker jobb kommer att hanteras av kommunerna, vilket kommer att göra kommunernas insats i lokala arbetsmarknadspolitiska program än viktigare och för integrationen av nyanlända än vad den historiskt har varit.

Vi vet emellertid nästan ingenting om innehåll och deltagare i eller effekter av kommunala arbetsmarknadsprogram. Vi vet emellertid att programmen förbrukar mycket resurser och att de har många deltagare, såväl invandrade som andra. Programmet syftar till att öka kunskapen om kommunala arbetsmarknadsprogram. Detta kommer att göras genom att beskriva de lokala programmen och samla in individdata om deltagandet i dem för att sedan skatta kausala programeffekter med nya statistiska metoder som utvecklas inom forskningsprogrammet. Men också analysera om invandringen har effekter för specialisering och yrkesval på en lokal nivå och hur dessa påverkas av de lokala arbetsmarknadsprogrammen.

Vår ansats kännetecknas av att kvalitativa och kvantitativa metoder kommer att användas integrerat för att uppnå våra syften.

IFAUs hemsida finns också en beskrivning till de publikationer som hittills har skrivits. Programmet avslutas och ska pågå till slutet av 2022. 

Samverkans relativa effekter på individnivå inom lokal arbetsmarknadspolitik

Syftet med projektet är att undersöka samverkan mellan kommuner och lokala Arbetsförmedlingskontor och dess relativa effekter i termer av etablering på den reguljära arbetsmarknaden för arbetslösa som deltar i kommunala arbetsmarknadsåtgärder.

Flertalet regeringar betonar betydelsen av samverkan mellan kommuner och Arbetsförmedlingen i direktiv och utredningar för att effektivisera arbetslösas inträde på arbetsmarknaden. Enligt Socialtjänstlagen ska kommunala arbetsmarknadsåtgärder anordnas i samverkan med Arbetsförmedlingen. Emellertid är kunskapen om samverkan mellan kommuner och lokala Arbetsförmedlingskontor begränsad. Vi vet ännu mindre gällande samverkans effekter på arbetsmarknadsetablering vilket gör denna studie relevant.

Empirin kommer att analyseras på 4 nivåer (mellanorganisatorisk, interpersonell, juridisk, brukarorienterad) utifrån 4 samverkansarrangemang (kooperativt, komplementärt, ömsesidigt manipulativt, konfrontativt). Effekterna mäts genom att undersöka sambandet mellan samverkansarrangemang och deltagarnas etableringstid på den reguljära arbetsmarknaden justerat för ålder, kön, socioekonomisk bakgrund, arbetsmarknadshistorik, hälsostatus och migrationsstatus. 

Studien (Dnr 168/2019) har en tvärvetenskaplig ansats och utgör en del av paraplyprojektet ”Flyktinginvandring och omvandling på den svenska arbetsmarknaden – vilken roll spelar kommunerna?” (Dnr 32/2016) som har ett unikt datamaterial på individnivå. Studien utgår från befintlig data från paraplyprojektet men kommer till största delen att bygga på ny empiri. Inom studien kommer att samlas in kvalitativ (22 gruppintervjuer med 100 respondenter) och kvantitativ data från 11 kommuner. 

Projektet bedrivs mellan 2020-04-01 och 2021-08-31 och fokuserar perioden 2018-2019.

Medverkande i projektet är Alexandru Panican, Rickard Ulmestig samt Jonas Månsson, docent i nationalekonomi, Linnéuniversitetet

Alexandru Panican är samordnare för Kunskapsmiljön Aktiv och docent i socialt arbete vid Socialhögskolan i Lund. Alexandru forskar sedan flera år om aktivering av arbetslösa, övergången skola-arbetsliv, fattigdomsbekämpning och validering av reell kompetens.

Rickard Ulmestig är forskningsledare för Kunskapsmiljön Aktiv och docent i socialt arbete. Han är verksam vid Linnéuniversitetet och Socialhögskolan i Lund. Rickard har under flera år forskat inom olika områden rörande ekonomiskt bistånd och kommunal arbetsmarknadspolitik.

Kön, klass och etnicitet i kommunal arbetsmarknadspolitik

Forskningsprojektet strävar efter att förstå hur maktstrukturer så som kön, etnicitet och klass spelar in i de arbetsmarknadsinsatser arbetslösa deltagare tilldelas i kommunala arbetsmarknadsprogram samt om och i sådant fall hur det kan relateras till hur arbetsmarknadsdeltagandet ser ut i stort i samhället, exempelvis utifrån den könssegregerade arbetsmarknaden men också utifrån hur personer med utländsk bakgrund under de tre senaste decennierna varit överrepresenterade i arbetslöshet samt inom låglöneyrken. Forskningsprojektet ingår i det ovan nämnda forskningsprogrammet ”Flyktinginvandring och förändring på den svenska arbetsmarknaden – vilken är kommunernas roll?” som finansieras av Forte.

Ellen Parsland vid Socialhögskolan, Lunds universitet, driver projektet som också är hennes avhandlingsarbete. Avhandlingen planeras att färdigställas våren 2023.

Erkännande

Forskningsprojektet undersöker processer inom kommunala aktiveringspraktiker som riskerar att hindra uppfyllandet av inkluderande och jämlikhetsfrämjande ambitioner. Med andra ord fokuserar projektet på riskerna med att förstärka olika former av ojämlikhet inom den kommunala aktiveringen, trots dess uttalade ambition att underlätta bidragstagares möjligheter att bli självförsörjande. Studien baseras både på handläggning av ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsenheters insatser. Arbetet utgår delvis från en utvärderingen av ett ESF-finansierat projekt i form av en kompetensutveckling organiserad av Region Jönköpings Län och som riktats till personal i kommunala verksamheter. Projektet utgick ifrån en samhällsvetenskaplig teori om erkännande, vilket i korthet handlar om omsorg, individuella rättigheter och solidaritet. Det empiriska underlaget består av enkäter och intervjuer riktade till deltagare i arbetsmarknadsenheter, enkäter riktade till yrkesverksamma samt officiella register över socialbidragstagande.

Utvärderingen av kompetensutvecklingen kommer att publiceras i en rapport under hösten 2019.

Lagu Govender är doktorand i socialt arbete vid Linnéuniversitet och forskningsprojektet är också hans avhandlingsarbete som beräknas pågå fram till år 2021

%d bloggare gillar detta: