Brukarens position och socialt medborgarskap

Välfärdsstaten är byggd på ambitionen att forma ett utvecklat socialt medborgarskap. Den svenska välfärdsstaten, betecknad i samhällsvetenskaplig forskning som den socialdemokratiska välfärdsstaten, bygger på omfattande sociala rättigheter för att tillförsäkra trygghet och universella lösningar såväl som samma status bland medborgare, oavsett den enskildes socio-ekonomiska bakgrund.

Det sociala medborgarskapet förankras i två grundläggande rättigheter: rättigheten till ekonomiskt bistånd och rättigheten till skolutbildning. Men vad är brukarens position i välfärdsstaten och i den välutvecklade svenska välfärdsstaten?

Den sociala rättigheten till ekonomiskt bistånd reproducerar fattigvårdslogiken (lokal tillämpning av rättigheten genom att stödja kommunens egna fattiga, kategorisera i förtjänta-oförtjänta bistånd, konfiskera den civila rättigheten att äga) och den sociala rättigheten till skolutbildning är egentligen en plikt. Brukarens position blir inte förenlig med medborgaren i välfärdsstaten.   

Samverkan i ett medborgarskapsperspektiv

Forskningsprojektet finansieras av Finnvedens samordningsförbund och Värnamo kommun. Projektet kan ses mot bakgrund av den ökade uppkomsten av samverkansinitiativ inom både statliga och kommunala arbetsmarknadsinsatser. Saras avhandling syftar till att undersöka vilka värderingar (institutionella logiker) som dominerar i förhandling om samverkan mellan olika aktörer och hur detta påverkar brukarnas rättigheter. En första delstudie planeras att vara färdigställd under hösten 2019 och en andra under våren 2020.

Sara Arlesten driver forskningsprojektet sedan 2018 och är doktorand vid Linnéuniversitet i Socialt arbete.

Platsens betydelse

I forskningsprojekt studeras kommunala medborgarkontor i multi-etniska bostadsområden. Medborgarkontoret betraktas i forskningsprojektet som ett socialt rum, där frågor om välfärdssystemet, tillhörighet och demokrati aktualiseras och förhandlas i de ärenden som besökare kommer till kontoret med. Medborgarkontorets verksamhet placeras inom ramen för en urbanpolitisk kontext, där nationella och lokala åtgärdsprogram har inrättats under de senaste tre decennierna för att skapa en lokal utveckling i fattiga multi-etniska bostadsområden med syfte att motverka segregation.

Henrik Örnlind är doktorand i Socialt arbete på Linnéuniversitet och driver forskningsprojektet som också är hans avhandlingsprojekt som beräknas vara klar cirka 2024.

Strukturerade instrument och robotar

Digitaliseringens betydelse för handlingsutrymmet hos socialarbetare i kommunal socialtjänst (2020-2022). Digitalisering förutspås få djupgående konsekvenser för våra samhällen, liv och relationer. Möjligheter till effektivitet, tjänstekvalitet, transparens och medborgarinflytande, har gjort digitaliseringen relevant för att möta den kommunala socialtjänstens utmaningar. Samtidigt är konsekvenserna för socialarbetarens kontroll och handlingsutrymme över sin arbetssituation outforskade.

Kettil Nordesjö (Malmö universitet) planerar tillsammans med Gabriella Scaramuzzino (Lunds universitet) och Rickard Ulmestig (Linnéuniversitetet) ett forskningsprojekt om olika digitala verktygs betydelse för handlingsutrymmet för socialarbetare som arbetar direkt mot medborgare i kommunal socialtjänst med inriktning mot arbete och försörjning. Ett exempel på ett digitalt verktyg är så kallade ”robotar” som automatiserar ärendehanteringen inom försörjningsstödsverksamheter runt om i Sverige. Beroende på hur och av vem verktyget utformas samt hur det används av chefer och socialarbetare inom organisationen kan robotarna komma att påverka det sociala arbetets förutsättningar och praktik på olika sätt.

Kettils forskningsintressen berör styrnings- och utvärderingsfrågor i offentlig sektor och digitalisering inom socialtjänsten. Han arbetar för närvarande i ett forskningsprojekt kring implementeringen av sociala investeringar i kommuner med särskilt fokus på utvärderingsfrågor. Han planerar vidare ett forskningsprojekt kring digitala verktygs roll för handlingsutrymmet i kommunal socialtjänst.

Kettil Nordesjö har arbetat som forskare, statlig utredare och utvärderare de senaste tio åren och är idag biträdande lektor vid institutionen för socialt arbete på Malmö universitet.


%d bloggare gillar detta: