Välfärdsstaten är byggd på ambitionen att forma ett utvecklat socialt medborgarskap. Den svenska välfärdsstaten, betecknad i samhällsvetenskaplig forskning som den socialdemokratiska välfärdsstaten, bygger på omfattande sociala rättigheter för att tillförsäkra trygghet och universella lösningar såväl som samma status bland medborgare, oavsett den enskildes socio-ekonomiska bakgrund.
Det sociala medborgarskapet förankras i två grundläggande rättigheter: rättigheten till ekonomiskt bistånd och rättigheten till skolutbildning. Men vad är brukarens position i välfärdsstaten och i den välutvecklade svenska välfärdsstaten?
Den sociala rättigheten till ekonomiskt bistånd reproducerar fattigvårdslogiken (lokal tillämpning av rättigheten genom att stödja kommunens egna fattiga, kategorisera i förtjänta-oförtjänta bistånd, konfiskera den civila rättigheten att äga) och den sociala rättigheten till skolutbildning är egentligen en plikt. Brukarens position blir inte förenlig med medborgaren i välfärdsstaten.
Den urbana frontens politik
Avhandlingsprojektet Den urbana frontens politik är en fallstudie av svensk urbanpolitik från slutet av 1980-talet och fram till 2020 med syfte att studera hur en ojämn spatial utveckling på stadens nivå har reglerats, stabiliserats och förmedlats genom olika politiska program, lokala institutioner och spatiala praktiker. Forskningsprojektet har en politisk-ekonomisk ingång och fokuserar på hur relationerna mellan ekonomiska och urbana processer hanterats politiskt och i synnerhet de åtgärder som inrättats för att motverka segregation inom staden. .
Henrik Örnlind är doktorand i Socialt arbete på Linnéuniversitet och driver forskningsprojektet som också är hans avhandlingsprojekt som beräknas vara klar cirka 2024.
Strukturerade instrument och robotar
Digitaliseringens betydelse för handlingsutrymmet hos socialarbetare i kommunal socialtjänst (2020-2022). Digitalisering förutspås få djupgående konsekvenser för våra samhällen, liv och relationer. Möjligheter till effektivitet, tjänstekvalitet, transparens och medborgarinflytande, har gjort digitaliseringen relevant för att möta den kommunala socialtjänstens utmaningar. Samtidigt är konsekvenserna för socialarbetarens kontroll och handlingsutrymme över sin arbetssituation outforskade.
Kettil Nordesjö (Malmö universitet) planerar tillsammans med Gabriella Scaramuzzino (Lunds universitet) och Rickard Ulmestig (Linnéuniversitetet) ett forskningsprojekt om olika digitala verktygs betydelse för handlingsutrymmet för socialarbetare som arbetar direkt mot medborgare i kommunal socialtjänst med inriktning mot arbete och försörjning. Ett exempel på ett digitalt verktyg är så kallade ”robotar” som automatiserar ärendehanteringen inom försörjningsstödsverksamheter runt om i Sverige. Beroende på hur och av vem verktyget utformas samt hur det används av chefer och socialarbetare inom organisationen kan robotarna komma att påverka det sociala arbetets förutsättningar och praktik på olika sätt.
Kettil Nordesjös forskningsintressen berör styrnings- och utvärderingsfrågor i offentlig sektor och digitalisering inom socialtjänsten. Han arbetar för närvarande i ett forskningsprojekt kring implementeringen av sociala investeringar i kommuner med särskilt fokus på utvärderingsfrågor. Han planerar vidare ett forskningsprojekt kring digitala verktygs roll för handlingsutrymmet i kommunal socialtjänst.
Kunskapsmiljön Aktiv 